IRONMAN KALMAR - INSPIRERAS AV MALIN SOM SKA KÖRA SIN FÖRSTA IRONMAN

Träffa MALIN DIJNÉR som snart står på startlinjen på sin första Ironman. Tjejen som har en idrottsbakgrund, och diciplionerad som få. Jag har haft förmånen att hjälpa henne med träningen sen september 2017.

Efter att ha varit åskådare i Kalmar under förra årets Ironman tävlingar bestämde hon sig.  "Det där vill jag oxå göra". Triathlon erfarenheten har inte varit så stor innan dess. Men styrka och tävlingsglöd har Malin, vilket hon tidigare bevisade i TV programmet Gladiatorerna. Under året har Malin kört Stockholm Marathon samt Jönköping HIM /halv Ironman.

Läs nedan lite frågor om Malins tankar inför loppet och den träning som hon har lagt ned den senaste tiden.



1. Vilken träningsbakgrund har du innan du
började träna mot Kalmar Ironman?

Jag har alltid tyckt om sport i alla dessa
former och när jag var yngre dansade jag eftersom jag ofta var med och tittade
på min äldre syster som tävlingsdansade, så det intresset kom ganska naturligt.
I tonåren gick jag över till friidrott och då särskilt höjdhopp vilket jag höll
på med till sista året på gymnasiet. Jag tränade och tävlade på relativt hög
nivå och mitt sista år i friidrotten slutade jag som bäst med en andraplats i
SM. Därefter fortsatte jag med gym, prövade crossfit och senare
landsvägscykling som tillslut fick mig att börja med triathlon.

2. Vilken är din styrka när det gäller
träning?

Jag skulle säga att det är min disciplin
att göra vad jag bestämt mig för att göra. Oavsett om det är träning jag
uppskattar mer eller mindre så finns det inte andra alternativ än att genomföra
de passen som står på mitt schema. Jag lyssnar på min kropp och kan absolut
ställa in pass om jag känner mig sliten, men jag ställer sällan in pass för att
jag inte känner mig helt motiverad, det är bara att göra och det är alltid värt
det i slutändan.


 

3. Vad är det inom triathlon som tilltalar dig
- är det att det är tre olika discipliner eller vad?

Det som tilltalar mig är att det händer
saker under tidens gång. Jag blir lätt uttråkad om träningsformen är för
ensidig och känner därför inte att exempelvis endast långa lopp är för mig. Det
i kombination med att byta om till annan gren, ett annat mindset, ett annat
tempo - det är en helt annan grej! Det tilltalar mig verkligen att det är tre
saker som gör helheten vilket också ger mer utrymme till eventuella
missar/dippar som kan komma längs vägen. Triathlon kräver inte heller att du
presterar på topp i samtliga grenar för att klara ett lopp. Om kropp/knopp inte
är med hela vägen så sätter det inte stopp för loppet, det går att rädda, det
går att tänka om, det går att få ny motivation.

4. Vad är din största utmaning för att få ihop
den träning som krävs inför Ironman?

Tiden är en stor bov. Det tar mycket tid
att träna inför Ironman. Det beror självklart på vad man vill uppnå med loppet,
men oavsett anledning kräver det många timmar i vattnet, på cykeln och i
löpardojjorna och det är inget man kan fuska med. Uppbyggnadsfasen under
vinterhalvåret kan vara minst lika krävande som upptrappningsfasen under våren
eftersom det är så pass olika träningspass man genomför. Att ta sig till gymmet
en tidig, mörk novemberdag är inte alltid helt lätt. Man saknar ofta
inspiration. På samma sätt kan långa distanspass i tryckande värme mitt i
sommaren vara tuffa på sitt sätt. Med träningen inför Ironman har jag fått lära
mig att prioritera min tid och för mig har det fungerat bra. Jag får förstås
välja bort annat ibland men det är nödvändigt för att hinna med den träning som
krävs. Dygnets alla timmar räcker inte alltid till och då måste man lära sig
att optimera sin tid och vara tidseffektiv. För det krävs planering och
disciplin. Jag personligen har valt att lägga många pass innan jobbet för att
få en fri kväll för andra aktiviteter och sociala sammanhang och det har funkat
för mig. När det inte funkat har jag varit flexibel och ändrat för att det ska
passa. Allt fungerar om man vill men givetvis kräver det tid, disciplin och
planering.

5. Vad ska bli det roligaste ned att köra
detta loppet?

Att äntligen få köra! Jag har velat
genomföra en IM under lång tid men inte varit tillräckligt modig och motiverad
för att faktiskt anmäla mig. Nu har jag slitit under ett år med träning och det
ska bli fantastiskt roligt att äntligen få genomföra det man haft som mål under
så lång tid. Jag ser fram emot hela upplevelsen, dagarna innan tävlingen,
gemenskapen med alla atleter, hur hela Kalmar omvandlas till en stor
tävlingsarena och där stämningen verkligen är på topp. Det var en mäktig
upplevelse att bara se tävlingen i fjol, det blir desto mäktigare att uppleva
det själv som tävlande.


6. Vad vill du ge för tips till de som drömmer
om att göra en liknande utmaning?

Att bara anmäla sig och lita på att det går.
Att tro på sin egen förmåga och inte tänka för mycket på saker som kan gå snett
eller om man kommer klara av det. Givetvis ska man ha självinsikt om tiden man
behöver lägga på det, men utöver det ska man inte tänka så mycket. När jag väl
anmält mig så släppte väldigt mycket av den tveksamheten jag hade på mig själv,
nu var det ju bara att köra. För det löser sig, på ett eller annat sätt, man
måste våga tro på sig själv. Och om man väljer att satsa stort på en tävling är
mitt största tips att skaffa sig en coach, tränare eller träningskompis att
dela upplevelsen med. Gärna någon med erfarenhet av just IM för det finns
mycket mentala tips att hämta. För mig personligen har det varit avgörande till
varför min träning och även mitt mentala är där det är idag.


7. Vad är det som får dig att fortsätta när
krafterna tryter under träning eller träning?

Att jag vet att jag måste följa mitt schema
från min coach ;) Nej då, skämt å sido, det finns mycket positivt av att ha
någon som följer upp med din träning, mest för att man då ser till att få till
även de där tuffa passen som man kanske enkelt hade stått över annars. Men det
som får mig att fortsätta när krafterna tryter är att det är mitt egna uppsatta
mål att genomföra denna tävling. Det är min prestation. Bara tanken av att veta
att allt ligger i mina egna händer gör att jag fortsätter när det känns tungt.
Det motiverar mig och det är då inte heller lönt att fuska med min träning för
det är i slutändan jag som betalar för det. Det bästa sättet att försöka bota
så mycket nerver som möjligt är att känna kontroll av att vara så förberedd man
bara kan. Att få komma till Kalmar och känna att jag gjort det jag kunnat, det
är den känslan man vill ha. Därför fortsätter jag med mina träningspass, stiger
upp tidigt innan jobbet för att avverka 2 timmar på cykel eller sticker ut på
ett långt löppass i tryckande värme. För jag vet att passet går att genomlida,
att det snart är över och att den känslan som infinner sig när man genomfört
ett jobbigt pass är fantastiskt bra. Då vet jag att jag gjort vad jag kunnat.

8. Hur ska du belöna dig efter loppet?

Genom vila, sömn, MASSAGE och god mat. Och
ett härligt break från allt vad open water, cykling och löpning innebär för ett
ta J Och kanske någon
belöningspresent till mig själv ;)


9. Vad var det som gjorde att du just vill
genomföra en Ironman?

Jag har länge hållit på med idrott, jag
cyklade tidigare en hel del landsvägscykel och tyckte verkligen om det. Jag
anmälde mig spontant till en olympisk distans i triathlon för att tanken om att
genomföra en Ironman dykt upp i mitt huvud flera gånger. Älskade den tävlingen,
åkte till Kalmar för att titta på fjolårets IM och var helt enkelt fast -
anmälde mig dagen efter och har krigat på sedan dess. Jag älskar att testa nya
grejer, är inte rädd för att pröva sådant jag aldrig tidigare gjort utan ser
bara stora utmaningar som något roligt. Och så är jag lite svag för
extremsportande och tycker att allt som är värst oftast är roligast ;)