SKAPA EN MÅLBILD

Att sätta ord på sitt egna mål är en viktig del för att att motivera sig att träna dag efter dag, vecka efter vecka. Det där uttalade målet, som kan finnas nedklottrad i en anteckningsbok, fint inskrivet i den inbundna träningsdagboken eller bara uttalad till en nära vän - oberoende av vad, så är jag övertygad om att det är en oerhört viktig del för att komma vidare i sin träning.

Mål kan formas på så många olika sätt. Individuella mål som bara gäller för just bara dig. Ett mål som du kan associera till och känna greppbart. Eller ett mål som du delar med din vän, och att ni utmanar varann. Precis så som jag och Ida gör i denna Tri/Yoga Challenge.

För många definieras målen av att genomförandet av ett lopp. Ju längre och hårdare desto bättre. Men målet kan vara så mycket mer. En sundare livsstil, mer tid till sig själv och familjen, träning några dagar i veckan - helt efter din egna nivå och förutsättningar. Det kanske är att till sommaren kunna springa de där efterlängtade 5 km eller 10 km att till sommaren kunna genomföra det där yogapositionerna som ser så befriande ut, att tillsammans med någon du tycker om uppleva nya saker.

För mig har målen alltid varit varierade, år för år. Jag är en tävlingsmänniska av rang, som vill tävla om allt. Kan det kanske bero på att jag har en storebror som jag alltid velat vara lika stark och snabb som. Eller är det gener från farfar som sprang Marathon världen över som framgångsrik senior/veteran som satt sina spår? Till följd av denna tävlingsinstinkt har mina mål alltid varit baserade på tävlingsresultat. Mitt största och svåraste mål var när jag bestämde mig att genomföra en Ironman. (3,8 km sim, 18 mil cykel, 4,2 mil löp)

Jag hade precis fött vårt tredje barn. Tre små kids kom ut mellan år 2007-2011. Minstingen är född i juni 2011 och i aug 2012 stod jag på startlinjen nere i Kalmar för min första Ironman. Under året hade jag förberett mig fysiskt efter det att kroppen återhämtat sid från förlossning och graviditet. Mentalt var jag väldigt bestämd. Jag skulle klara av det där loppet, och ta mig till den där mållinjen. På något sätt. Det fick göra ont. Jag hade en plan för hur jag skulle hantera det där onda.

Jag var så fokuserad att nå denna dröm, och fann en stor drivkraft att äntligen komma närmare mitt må. Föräldraledigheten ger så många bra träningsmöjligheter, bara man prioriterar. Jag är super dålig på att äta långa luncher på stan, shoppa, och kolla i inredningstidningar. Den tiden viger jag till träning och utevistelse med barnen istället.

Hur var den där dagen i Kalmar då?

Taggad till tänderna, förväntansfull, stum av nervositet och fokuserad stod jag där på start. Det gick nästan att höra hur alla fjärilar flög runt i min mage. En stor del av kraften fick jag av pappa. Han som stod där och peppade mig, gav mig trygghet och kloka råd. Han var säkert lika nervös som mig. Mina ögonfylldes av tårar när min bästa vän kommit ner från Stockholm och stod där i vimlet bland alla våtdräktsklädda triathleter som vandrade mot start. Lite lätt hysteriskt skrek hon mitt namn och vinkade glatt.

Jag visste hur de ivrigt skulle hejja på mig under den långa dagen och ge mig extra krafter. Jag skulle bara ta mig till den där mållinjen. Och visst gjorde jag det, många timmar senare stod jag där med min trötta kropp och tårarna rann när pappa kramade om mig. Total lycka och tacksamhet.

Min målbild under alla träningar har varit hur barnen omfamnar mig efter målgång. Den känslan har vid flera tillfällen gett mig både gåshud och tårar under träningspass. Den känslan vill jag få har det ekat i huvudet på mig,... och motiverat mig till alla träningar. Barnen var inte på plats denna gång men jag kunde ändå föreställa mig känslan av deras kramar.

Jag brukar ofta säga att man orkar så mkt mer än vad man tror. Det sitter så mycket extra kraft uppe i huvudet om man får med sig den på rätt sätt. Den positiva tankekraften och tron på sig själv är en oerhört viktig motor, på korta som långa träningar eller tävlingar.

Efter denna tävling har mina mål formats om, till bättre tider och hårdare tävlingar - just på grund av min tävlingsskalle. Något som ständigt motiverar mig att fortsätta träna och känna glädjen i det.

Så vad vill jag säga med allt detta?

Fundera över vad som är just ditt mål - som du känner starkt inför. Ett mål som är greppbart - men inte allt för enkelt. Ett mål som utmanar och motiverar dig att träna vidare. Sätt upp delmål, och belöna dig när du kommer till varje delmål.

När det väl är gjort, , målet är skapat så prata om det. Och sen är det bara fullt fokus att nå dit.

Precis så gör jag och Ida för att nå våra nya mål inom träningsformer som vi inte har erfarenhet av från tidigare. Tri Des som ska bli Yoga girl. Och Yoga Ida som ska bli Running Lidingöloppet girl.

Det finns kanske de som tänker att de där är ju uberqvinnor som tränar så där mkt.. men om någon frågar mig så är det jobbigare och gör ondare att föda barn än att köra ett långt lopp..

//Tri DesSkriv din text här ...